Så har bostadsmarknaden utvecklats under pandemin
Sveriges bostadsmarknad har förändrats av de nya vanorna som pandemin fört med sig. Förändringen har sett olika ut beroende på bostadstyp och var i landet man befinner sig. Hemnet har i en ny rapport tagit fasta på bostadsmarknadens utveckling genom en kartläggning av bostadspriserna under 2019 till 2021.
Att pandemin haft inverkan på vårat levnadssätt och konsumtionsmönster råder det ingen tvekan om. Fokuset på boendet har växt då fler spenderat mer tid hemma. Det ökade hemarbetet och minskade utomlands-resandet har tillsammans skapat ett högt tryck på bostadsmarknaden. Under pandemins mest intensiva fas gavs även möjlighet att pausa amorteringen på sitt bolån, vilket sannolikt också haft effekt.
Kraftig efterfrågan på villor
I pandemins spår syns framför allt en kraftigt ökad efterfrågan på villor och fritidshus. Något minskat intresse för bostäder i storstäderna har inte setts – tvärtom. Sedan 2019 har den genomsnittliga villan i Sveriges tre storstadskommuner ökat med 31 procent vilket är högre än i riket i stort. Den ökade efterfrågan på villor handlar främst om att villor överlag är större än lägenheter och att behovet av mer boyta ökat.
– Det har spekulerats i att folk under pandemin har efterfrågat bostäder på landsbygden i större utsträckning på bekostnad av efterfrågan i städerna, då närheten till jobbet blivit mindre viktigt. Sett till hur priserna har utvecklats så syns dock inga tecken på det, säger Hemnets marknadsanalytiker, Erik Holmberg.
Det har dock skett en prisökning även på landsbygden. Den grupp av kommuner där priserna på lägenheter ökat mest är gruppen Landsbygdskommun med besöksnäring. Där har kvadratmeterpriset på den genomsnittliga lägenheten ökat med 33 procent sedan 2019. Det minskande behovet av att bo nära sitt jobb har gjort att fler vill komplettera med ett fritidshusboende eller en extra lägenhet i kommuner med besöksnäring, snarare än att faktiskt flytta från stad till land. Samtidigt är kommungruppen “Landsbygdskommuner” den kommungrupp där prisutvecklingen varit svagast under pandemin, både på villa- och lägenhetsmarknaden.
”Påtaglig prisuppgång”
Lägenhetsmarknaden i storstadskommunerna har utvecklats sämre än rikets snitt. Att villapriserna ökar mer än lägenhetspriserna är ovanligt historiskt sett och kan till stor del tillskrivas en ökad efterfrågan på boyta när fler spenderar mer tid hemma. Detta syns tydligt när prisutvecklingen på lägenheter delas upp utifrån antal rum. För lägenheter med 4 rum eller fler har kvadratmeterpriset sedan 2019 ökat med 22 procent medan enrummare under samma period ökat med 13 procent.
– Vi noterar med intresse att villamarknaden ökat i attraktivitet under pandemin och särskilt i stora städer, vilket bidragit till en påtaglig prisuppgång. Vi tar med oss att Stockholm, och andra stora städer i Sverige, står starkt och fortfarande är ett attraktivt val för många människor i deras boendepreferenser, kommenterar Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
