Staffan Tell: ”Förr eller senare vänder bostadsmarknaden”
Förra veckan kom ny prisstatistik från Svensk Mäklarstatistik som visade på fortsatt sjunkande bostadspriser i september. Sedan toppen i mars har bostadspriserna i riket nu minskat med 10 procent för bostadsrätter och 6 procent för villor. Många frågar sig hur långt priserna kommer falla och när bostadsmarknaden kommer vända. Då kan det vara intressant att blicka tillbaka på tidigare kriser och hur priserna utvecklades då.
Detta är en kommenterande text av Hemnets presstalesperson Staffan Tell.
Staffan Tell, presstalesperson på Hemnet.
Senast vi hade en nedgång i bostadspriser var 2017, inför det stundande skärpta amorteringskravet. Då sjönk priserna med runt 10 procent och det tog cirka 1,5 år från det att priserna toppade till att de hade återhämtat sig igen.
2008 sjönk de svenska bostadspriserna tydligt i den så kallade finanskrisen. Den krisen härstammade från USA där omfattande utlåning till allmänheten, med komplexa finansiella instrument, gjorde att i princip hela det finansiella systemet frös till is under en period. Men redan 2009 var bostadspriserna i Sverige tillbaka på samma nivå som de hade varit på 2007.
90-talskrisen var betydligt mer dramatisk än den situation vi upplevt hittills i Sverige under 2022. Högt belånade fastighetsbolag hade gjort spekulativa affärer, inte minst med kontorsfastigheter, och drog med sig delar av banksektorn i fallet. Styrräntan ökade till hela 500 procent och många fick se sina bolåneräntor mångdubblas. Småhuspriserna toppade 1991 och det skulle dröja fram till 1998 innan de hade återhämtat sig (källa: SCB).
Det finns många skillnader idag jämfört med 90-talskrisen. Idag har vi en stark arbetsmarknad, ett mer diversifierat näringsliv, starkare banker och en låg statsskuld. Vi ser dessutom inte att liknande räntehöjningar är troliga. Ett rimligt scenario framåt är att vi kommer att ha rörliga räntor på mellan 3,5 och 4 procent under en tid framöver. Det kommer självklart att kännas i plånboken för många som vant sig vid räntor mellan 1 och 2 procent. De flesta kommer sannolikt kunna anpassa sin konsumtion för att möta de högre ränteutgifterna.
Just nu är vi inne i en period med stor osäkerhet och förvirring. Det märktes inte minst av rubrikerna efter den senaste boprisstatistiken.
En rubrik löd: ”Boprisfallet fortsätter: ’Bara kommit halvvägs’”
Ett annat media konstaterade att: ”Prisfallet på bostäder bromsar in – ’vi kan ha nått en botten’”
Osäkerheten finns på många plan. Kring hur mycket räntan kommer att höjas. Hur högt elpriset kommer att bli i vinter. Hur länge börsen kommer att sjunka och hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå. Den här osäkerheten kan göra att människor tvekar på om det är läge att sälja, medan andra kanske blir mer motiverade att förändra sitt boende för att sänka sina levnadskostnader.
”Det är som mörkast innan det ljusnar”
Att se sin bostad, som är den största ekonomiska tillgången för många, minska 10 procent i värde är inte roligt. Men för förstagångsköpare ger det en lite bättre möjlighet att ta sig in på marknaden än tidigare. För den som ska köpa en bostad i en högre prisklass kan en svalare marknad faktiskt också innebära en möjlighet. Detta eftersom prisnedgången i absoluta tal blir större ju högre priset för en bostad är.
Efter nedgången på bostadsmarknaden är priserna för bostadsrätter på ungefär samma nivå som de var i slutet av 2020 och priserna för villor ligger på ungefär samma nivå som under våren 2021. Det innebär alltså att många som köpte en bostad för mer än två år sedan kommer att ha möjlighet att få minst samma belopp som man betalade.
Hur länge den ekonomiska osäkerheten håller i sig är svårt att veta. Men historien talar för att det förr eller senare kommer en vändning. Förr eller senare stabiliserar sig inflationen och då bör optimismen och framtidstron öka igen bland säljare och köpare på bostadsmarknaden. Och ofta är det som mörkast innan det ljusnar.
