Holmberg: ”Tecken på ökad aktivitet på bomarknaden”
September är normalt sett den månad då aktiviteten på bostadsmarknaden är som mest intensiv, sett till antalet transaktioner. Under 2022 och 2023 har dock marknaden påverkats av en omfattande osäkerhet kring makrofaktorer som hög inflation och kraftigt stigande ränta. Hittills i år har antalet publicerade och sålda bostäder legat tydligt under det som kan anses vara normalt. Men nu, efter sommaren, kan vi börja se tecken på att aktiviteten på bostadsmarknaden kan vara på väg tillbaka.
Erik Holmberg, Hemnets marknadsanalytiker.
Hösten har börjat med högre aktivitet och signaler om köpintention på Hemnet
En förändring jämfört med hur det såg ut innan sommaren är det ökade tillflöde av nya bostäder till salu på Hemnet, som nu närmat sig mer normala nivåer jämfört med samma period tidigare år. Det kan bero på att allt fler beslutar sig för att agera efter att ha avvaktat under en period med många osäkerhetsfaktorer, inte minst kopplat till ränteläget. Den ökade aktiviteten påverkas sannolikt också av de signaler och nyhetsrapportering om bättre förutsättningar för säljare på dagens marknad, exempelvis stigande priser.
En annan tydlig förändring jämfört med hur det såg ut under våren är en ökad köpintention. Under augusti och september har andelen av Hemnets besökare som planerar att köpa bostad de kommande sex månaderna legat på 44 respektive 43 procent. Det är väsentligt högre än hur det såg ut i våras och indikerar att även köparna i högre utsträckning är tillbaka på marknaden.
Viktigt att köpare och säljare möts över samma prisförväntningar
En ökad köpintention ska dock ses som en “teoretisk efterfrågan”. För att det på allvar ska påverka aktiviteten på bostadsmarknaden krävs också att den omsätts i praktiken. Hittills under hösten har vi inte sett några tydliga effekter i form av högre antal transaktioner. Att det inte sker är en indikation på fortsatta svårigheter för köpare och säljare att mötas. Det finns med andra ord goda förutsättningar för ett ökat antal affärer under hösten, men då krävs att köpare och säljare har rimliga prisförväntningar och sannolikt också att köparna i högre utsträckning vågar agera.
Det kan också vara värt att tänka på vad det innebär att aktiviteten är eller har varit låg under året och då framförallt försäljningsvolymerna. Jämfört med tidigare år ligger antalet sålda bostäder i år ungefär 15-20 procent lägre. Lite förenklat blir då 80-85 procent av försäljningarna av. I de allra flesta fall kommer köpare och säljare fortsatt överens och bostaden blir såld även om det ofta tar längre tid än vad det gjorde för ett par år sedan. Man kan med fog påstå att säljvolymerna trots allt är relativt höga sett till den historiskt turbulenta ekonomiska perioden vi är i.
I slutet av september kommer Riksbankens nästa räntebesked. Det mest sannolika scenariot just nu är en ytterligare höjning med 25 punkter (0,25 procentenheter). Vad som kanske blir ännu intressantare att lyssna på är hur Riksbanken kommunicerar sin prognostiserade räntebana framöver. Det vill säga hur mycket till man behöver höja styrräntan och när man kan förvänta sig att den börjar sänkas.
Bilden kommer att klarna
Det kvarstår alltså ett antal osäkerhetsmoment som påverkar aktiviteten på bostadsmarknaden. Men ju mer av 2023 som passerar, desto klarare bild kommer vi sannolikt att ha kring hur nära en räntetopp vi befinner oss. När vi passerat krönet och ser räntesänkningar framöver kan vi anta att fler bostadssäljare och köpare kommer att våga agera.
Att sia om framtiden är svårt men en sak som historien lärt oss är att den svenska bostadsmarknaden styrts av ett behov av att bo snarare än spekulation. Vilket bidrar till en stabil bostadsmarknaden i Sverige över tid.
Detta är en krönika av Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.
