Så gynnas bomarknaden om amorteringskravet sänks
Många hushåll har under de senaste åren haft en hårt pressad privatekonomi. Ett av de centrala vallöftena från regeringen var att pausa amorteringskravet – och mycket talar för att vi kommer se minskade krav framöver.
Få nyheter om bostadsmarknaden i din inkorg varje vecka. Skriv upp dig på Hemnets nyhetsbrev här.
Detta är en kommenterande text från Hemnets presstalesperson Staffan Tell.
Staffan Tell, Hemnets presstalesperson.
Sedan våren 2023 analyserar en kommitté, ledd av ekonomen John Hassler, hur bolånetak och amorteringskrav fungerar i Sverige. Slutsatserna kommer att presenteras i början av november – och nyligen bekräftade Hassler att han kommer att lägga fram förslag om lättnader av amorteringskravet.
Detta är sannolikt en välkommen nyhet för många hushåll, som haft en hårt pressad privatekonomi under de senaste åren. En familj med 4 miljoner kronor i lån med över 70 procents belåning och lån som är mer än 4,5 gånger årsinkomsten amorterar i dagsläget 10 000 kronor i månaden. Det är alltså i princip lika mycket som ränteutgiften givet ett lån med en ränta på 3 procent. Om det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, skulle slopas för exempelfamiljen skulle de ha 3 000 kronor mer i disponibel inkomst per månad. Och det skulle ge dem betydligt bättre möjlighet att söka ny bostad.
Vinnare och förlorare
Att lättare amorteringskrav skulle leda till en högre rörlighet på bostadsmarknaden verkar som ett troligt scenario. En utmaning på dagens bostadsmarknad, särskilt den för lägenheter, är att vissa som köpte på toppen 2022 inte vill eller har möjlighet att sälja eftersom de då skulle göra en förlust. Ett minskat amorteringskrav skulle troligen öka bostadspriserna och underlätta för köpare och säljare att mötas.
Förlorarna på denna utveckling är de som står utanför marknaden, exempelvis förstagångsköpare. För dem blir det tuffare att få en kontantinsats och en lämplig bostad utifrån sin budget när priserna stiger. Å andra sidan minskar deras månatliga utgifter för amortering.
Stor påverkan på prisutvecklingen
Finansinspektionen, som formellt äger frågan, har länge försvarat amorteringskravet men har med tiden öppnat för att en lättnad kan bli aktuell. När kraven infördes var räntan betydligt lägre och priserna har sjunkit under de senaste tre åren. Det är med andra ord ett helt annat läge idag än tidigare vilket gör att riskerna för en överhettning av bostadsmarknaden och skuldsättning får antas vara lägre allt annat lika.
Under de senaste månaderna har stort fokus på bostadsmarknaden legat på Riksbankens räntesänkningar. Och även om ränteläget har en stor påverkan på bostadsmarknaden är det värt att påminna om att förändringar för amorteringskravet kan ha minst lika stor påverkan på prisutvecklingen och antalet sålda bostäder framöver.
Om amorteringskraven
De nuvarande amorteringskraven infördes i två steg för att dämpa kraftiga uppgångar i bostadspriserna och hög skuldsättning hos hushållen. I juni 2016 infördes att ett nytt lån skulle amorteras med 2 procent av lånebeloppet per år ned till 70 procents belåningsgrad. Därefter måste 1 procent amorteras ned till 50 procents belåningsgrad. I mars 2018 skärptes amorteringskravet ytterligare och innebär att de som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst behöver betala ytterligare 1, 2 eller 3 procent beroende på hur hög belåningsgraden är.
