”Lägre räntor i sikte, men inflationen kan svaja i en osäker omvärld”
Riksbankens beslut är en välkommen nyhet för många, men framtiden innehåller en mängd osäkerhetsfaktorer. Hemnets PR-chef och presstalesperson, Staffan Tell, ger sin syn på hur man kan tänka kring dagens besked.
Få nyheter om bostadsmarknaden i din inkorg varje vecka. Skriv upp dig på Hemnets nyhetsbrev här.
Hemnets PR-chef och presstalesperson, Staffan Tell, kommenterar Riksbankens beslut.
Riksbanken meddelade i dag att styrräntan sänks med 0,5 procentenheter till 2,75 procent. Sänkning var förväntad av de flesta bedömare även om den var högre än Riksbankens egen tidigare prognos. Riksbanken pekade på en släpande återhämtning i ekonomin som ett viktigt skäl till beslutet. Man flaggade också återigen för att det kan bli aktuellt med ytterligare sänkningar i december och under första halvåret 2025. Samtidigt var riksbankschef Erik Thedéen tydlig med att osäkerheten kring den framtida ränteutvecklingen är större än tidigare.
Många svenskar med rörliga räntor drar förmodligen på smilbanden åt dagens beslut från Riksbanken och kan se fram emot fortsatta sänkningar det närmaste året. Många av storbankerna var också snabba med att sänka den rörliga räntan med motsvarande sänkning av styrräntan. Trots att lägre räntor är sannolika framöver bör hushåll förbereda sig på en mer volatil inflation på grund av en mängd osäkerhetsfaktorer. Just ordet osäkerhet förekom flitigt under den efterföljande presskonferensen med Riksbanken som dagen till ära hölls i Falun.
Så kan Trump påverka räntan
Geopolitisk oro, den ekonomiska politiken i omvärlden, kronans växelkurs och den svenska konjunkturen var några faktorer som lyftes fram som faktorer som kan stöka till inflationsutvecklingen. Men den faktor som kanske fick störst utrymme var valet av Donald Trump som USAs 47:e president. Trump har varit tydlig med att han planerar att införa omfattande tullar och handelshinder för att skydda inhemsk tillverkning i USA. Allt annat lika leder handelskrig till högre priser på varor, dvs högre inflation. Samtidigt kan handelskonflikter drabba Sveriges öppna och exportberoende ekonomi relativt mycket, vilket i sin tur ökar behovet att hålla räntan lägre.
Riksbanken har med andra ord en utmanande uppgift i att sia i framtiden och ta hänsyn till alla omvärldsfaktorer på bästa sätt. Veckan har varit ovanligt händelserik. Utöver USA-val och räntebesked fick vi i måndags också resultatet av en utredning om lättade kreditrestriktioner med förslag om lindrat amorteringskrav och sänkt kontantinsatskrav, som Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg analyserade i en insiktsfull artikel.
Riksbanken kommer att titta noggrannare på den här utredningen och komma med input, men Thedéen var ändå tydlig med att Riksbanken skulle vara bekymrade om förändringarna leder till högre skuldsättning som i sin tur skulle kunna utmana den ekonomiska stabiliteten. Man kan tänka sig att sänkta amorteringskrav skulle stimulera ekonomin och detta blir alltså ytterligare en faktor att ta hänsyn till för Riksbanken framöver.
Demografi och AI faktorer att väga in
Som om inte osäkerhetsfaktorerna som Riksbanken lyfter vore nog finns det ytterligare två viktiga krafter som kommer att påverka inflationen på sikt. Den ena är den åldrande befolkning och låga födelsetal globalt som kan driva upp lönerna och leda till högre inflation. Den andra är den rekordsnabba teknologiska utvecklingen där AI kan tänkas leda till massiv effektivisering i näringslivet vilket kan leda till minskad inflation.
Författaren Mark Twain sa en gång att det är inte vad du inte vet som ställer till problem. Det är det du är säker på att du vet, men som bara inte stämmer.
2021 var det många som var säkra på att räntan skulle vara låg under lång tid framöver och under drygt tio år hade det ansetts klokt att ha 100 procent rörlig ränta. Den här tvärsäkerheten straffade många bolånetagare som fick se sina ränteutgifter att öka med flera hundra procent på relativt kort tid.
Därför är det klokt att förbereda sig på lägre räntor men också vara beredd på scenarier där räntan inte sjunker som förväntat. Genom att analysera hur olika utfall kan påverka hushållsekonomin kan man avgöra både vilken lånestorlek och vilka bindningstider som känns mest trygga. Att ha den lägsta möjliga räntan är förstås fördelaktigt, men en god natts sömn har också ett stort värde.
Om du vill lära dig ännu mer om inflation och ränta kan vi rekommendera intervjun med Arvid Lindqvist på Catella i Hemnets podd Vägen hem.
