En blandning av hårt och mjukt: Så föddes HemnetHemmet
Foto: Jonas Lindström
En kombination av hårda data och arkitekternas mjukare tolkning av det ”typiska svenska huset”, där den faluröda stugan och den vita funkislådan fått stå modell. Här berättar arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård hur HemnetHemmet kom till.
När arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård fick frågan om de ville vara med och skapa svenskarnas nya drömhem, genom att tolka data baserat på 200 miljoner klick och 86 000 bostadsobjekt som legat ute till försäljning på Hemnet, nappade de direkt.
– Det var en spännande ingång. Vi har länge intresserat oss för hur ändrade levnadsmönster och ideal kan driva utvecklingen av ny arkitektur, säger Bolle Tham.
Skapandeprocessen bestod av två delar. Först tog arkitekterna del av hårda data från Hemnets statistikanalys, där allt från antal rum och våningar till kvadratmeter och pris ingick. Därefter la de in sin egen tolkning av det typiska svenska huset.
– Vi kokade ner det till två ikoniska hustyper: den faluröda stugan som representerar historia, lokala resurser, hantverk och nationell byggnadstradition, och den vita funkislådan som står för modernitet, industriell utveckling, folkhem och internationella ideal, säger Martin Videgård.
Faluröd funkislåda
Med dessa byggstenar började arkitekterna skissa på ett hus. Resultatet blev en nytänkande ”funkislåda” i klassisk kubform med en faluröd, välvd träpanel som för tankarna till svensk hantverkstradition.
– Vi hade en idé om ett nytt folkhemsbygge, en husmodell som är tillgänglig för de flesta. Då gäller det att hushålla med resurser, minimera transporter och tillvarata lokal kunskap. Därför blev det ett trähus, säger Martin Videgård.
Arkitekterna prövade olika sätt att utveckla en ny typ av fasadpanel som är lättbyggd och ändå ger huset en tydlig identitet.
– Lösningen blev den faluröda träpanelen som spikas på vågformad läkt. Det ger en bearbetad karaktär och materialkänsla som är inspirerad av äldre, väldetaljerad träarkitektur.
Kuben självklar
Att huset skulle bli kubformat var klart ganska tidigt.
– Kuben är effektiv om man vill uppnå största möjliga bostadsvolym med minsta möjliga omslutningsarea. Det är en fördel både byggekonomiskt och energismart, säger Bolle Tham.
Invändigt tog de fasta på svenskarnas önskemål om 1,5 våningsplan, balkong och öppet kök.
– I vår tolkning är köket ett av bostadens viktigaste sociala rum. Det betonar vi med dubbel takhöjd och funktion av både matsal och med plats för trappan. Terrassen ligger inom kuben och erbjuder en solig uteplats skyddad från vind och insyn. Det är bra, inte minst i tätbebyggda småhusområden, avslutar Bolle Tham.
Text: Karin Cedronius
