Gunnar Asplund – en konstnärlig arkitekt med stor omsorg i detaljerna

Gunnar Asplund räknas som en av de ledande arkitekterna under 1900-talet, både i Sverige och internationellt. På hans meritlista finns verkligt kända byggnader som Stockholms stadsbibliotek, Skogskyrkogården med Skogskapellet och Skogskrematoriet och tillbyggnaden av rådhuset i Göteborg.

Stadsbiblioteket är en av Gunnar Asplunds mest kända byggnader. Foto: Folio

Arkitekten Gunnar Asplund var framförallt en företrädare för 1920-talets nordiska klassicism, vilket bland annat hans praktverk Stockholms stadsbibliotek är ett exempel på, men han kom även några år senare att bli en av pionjärerna och en ivrig förespråkare för funktionalismen.

Han utnämndes till chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 där arkitektur, formgivning och konsthantverk visades upp.

Många offentliga uppdrag

Asplund ritade mycket få bostäder och arbetsplatser, han gjorde sig snarare känd som ”konstnärsarkitekten” som framgångsrikt vann uppdrag om offentliga byggnader – däribland många begravningsplatser. Ett undantag är några nödbostäder på Södermalm i Stockholm som byggdes för att råda bot på den skriande bostadsbristen under första världskriget, men dessa revs senare. Asplund ritade ett fåtal villor, den mest kända är villa Snellman i Djursholm utanför Stockholm för bankdirektören E. Snellman. Även Asplunds sommarställe Stensnäs är en klassiker, där formen på utedasset rönt särskild uppmärksamhet i sin trekantiga form.

Asplunds arkitektkontor var litet, han ville alltid personligen prägla sina byggnader på detaljnivå. Han jobbade hårt och många medarbetare vittnade om arbetsdagar på 12-14 timmar. Antalet byggnader han ritade är inte särskilt många; totalt 70 stycken varav 40 lämnade ritbordet. De är inte heller särskilt stora, men de anses än idag nyskapande och in i minsta detalj genomarbetade.

Tanke med detaljerna

Ett av Asplunds mest kända verk, Skogskyrkogården i Stockholm, är upptaget på Unescos Världsarvslista. Ett rörande exempel på hans detaljengagemang kan man till exempel se i Heliga korsets kapell, där Asplund vid de närmast anhörigas plats skapat ett mönster i kalkstensgolvet att vila blicken på i sorgens stund. I väster finns en glasvägg placerad som kan sänkas ned i golvet efter begravningen – och de församlade kan kliva rakt ut i det levande landskapet efter ceremonin.

1994 blev Skogskyrkogården upptagen på Unescos världsarvslista. Foto: Folio

Ett annat exempel är den stora breda trappan med långa, låga trappsteg upp till andra våningen i tillbyggnaden av gamla rådhuset i Göteborg. Konstruktionen gör det svårt att skynda, här fick den åtalade gå långsamt sida vid sida med sin advokat. Tillbyggnaden av rådhuset kom att följa Asplund hela hans yrkesverksamma liv, med ständiga ombearbetningar av ritningarna.

Originell biograf

Asplund var även en duktig designer av möbler, inredningar och armaturer. Ett uppmärksammat uppdrag var Skandiabiografen vars konstnärliga utsmyckning beskrevs som mästerverk av dåtidens konstkritiker och än idag är detta en av Stockholms vackraste filmpalats. Asplundslampan som formgavs till biografens interiör finns fortfarande i produktion.

Den 20 oktober 1940 dog Gunnar Asplund bara 55 år gammal och han blev den förste som begravdes i hans eget Heliga korsets kapell.

Kortfakta

Vem: Gunnar Asplund

Levnadstid: 1885-1940

Verksam som: Arkitekt, professor i arkitektur Utbildades vid: Kungliga tekniska högskolan, KTH, Stockholm och senare Klara skolan med namnkunniga lärare som Ivar Tengbom, Carl Westman och Ragnar Östberg

Stil: svensk nyklassicism och funktionalism

Byggnader: Skogskyrkogården, tillbyggnaden av Göteborgs rådhus, Skandiabiografen i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek med flera.